Nu har vi äntligen fått ut stillbilder från kameran då vi filmade på sista rallylydnasträffen i torsdags.

Så här fin kontakt har vi i slalombana, trots att det sitter hundar och åskådare precis bredvid:

Idag har vi kört ett träningspass i skogen med Emma och Gillis. Vi körde först uppletande och sedan budföring. Som avslutning fick hundarna sedan leka en stund medan vi passade på att träna inkallning under lek.

Nappe fick börja i rutan, eller korridoren som vi fortfarande kör i. Vi startade med 3 (!) föremål, från mitten och till ytterkant längst ut i rutan, och det var husse som körde hund idag.

Starten var kontrollerad och farten ut i rutan var god, men inte hög. Han hittade det första föremålet direkt, det som låg halvvägs ut. Han kom tillbaka med det fint men släppte det ett par gånger innan han kom in till sidan och lämnade av. Till föremål 2 gick det mer trögt, så husse fick gå med ut en bit i rutan. Där gick dock ingång och återlämning bättre. Det sista föremålet tog lite tid att hitta för Nappe var lite intresserad av saker utanför rutan, men när han väl hittat det så kom han tillbaka bra. Han ville dock behålla det för sig själv, så han sprang bara förbi husse några meter, precis intill "avlämningssidan". Husse vände då och tog några steg åt andra hållet samt visade korvbitarna, vilket fick Nappe på andra tankar. Lite kamp efteråt med läderrullen och därefter ett sista sökslag med viss synretning vid utläggandet, vilket vi inte haft vid de första föremålen. Det belv det bästa uppletandet för dagen.

Därefter fick Gillis köra och han fick för första gången köra med två föremål i rutan. Han var lite intresserad av var Nappew hade varit, men nästa gång är det hans tur att köra först, så då blir det kanske ombytta roller.

Budföring körde vi också med en hund i taget medan den andra fick vila i bilen. Eftersom Gillis är nybörjare fick han köra en kortare sträcka, men det gick väldigt bra för att vara andra gången han prövar på.

Nappe fick köra nästan full längd, 50 m, och 4 sträckor med Emma som mottagare. Det skulle bli spännande eftersom vi enbart kört inom familjen tidigare. Matte stod bredvid löpsträckan, både för att skapa lite störning men också för att kunna studera utförandet ordentligt. På första sträckan tog Nappe ett liten extra runda runt matte och ut en bit i skogen, men kom sedan Emma kallat några gånger på honom. Efter belöning villa han tjuvstarta men Emma var helt lysande i sitt agerande och fick honom att både först stanna och sedan sitta kvar inför nytt kommando. Löpsträcka två-fyra gick jättebra, så Nappe verkade ha lärt sig av det stabila ingripåandet av Emma på första sträckan.

Efter avslutad träning frick grabbarna leka lite va 5 min i snön, medan vi tränade på att kalla på dem gemensamt och belöna med korv och bacon. Vi sätter oss på huk tillsammans, så att de inte får en splittrad flock att förhålla sig till och är mycket tydliga med att vi har gott om belöningsgodis. De kom varje gång, även om de tvekade lite och busade ett ögonblick på väg mot oss vid ett tillfälle. Vi ska fortsätta att träna på detta tills de blir så duktiga på att avbryta leken att vi kan våga oss på att gå ifrån varandra lite vid inakllningen, men man måste ju börja någonstans.

Totalt höll vi på i 1,5 h och det var ett mycket både trevligt och effektivt träningspass i det soliga vårvädret. Kul att ha träningskompisar med så lika "tränings-tänk" och på en så jämbördig nivå att det både funkar bra mellan hundarna, oss vuxna och med det vi tränar!

Nu har vi kört aktivt antidrag-arbete i 1,5 vecka och igår kväll upplevde vi ett stort kliv framåt. En hel kvällspromenad på 25 minuter i slakt kopppel!

Möten går också bättre nu och Nappe visar inte alls så stort intresse för mötande personer längre. Sina hundbekanta visar han självklart intresse för, men ser han dem på en bits avstånd gnyr han bara. Inleds en promenad med något stressmoment, så blir det dock mer drag under promenaden, men vi jobbar vidare...

Idag hade vi sista kursträffen på rallylydnadskursen. Vi fick gå tre olika banor och  två av dem gick vi dessutom med honom en gång var, så Nappe gick totalt 5 banor. Det gick suveränt bra! Vi behövde knappt belöna med godis alls under banorna och och vi mycket beröm för våra snäva svängar.

Nappe var taggad redan när vi åkte hemifrån, så vi tror att han förstod vart vi var på väg. På plats i lokalen blev det en del stressrelaterade skall och det försökte vi dämpa med godbitar. Han var dock väldigt duktig på att inte bry sig om de andra hundarna. Inte ens när de satt precis intill banan och han nästan hamnade nos mot nos med någon av dem inför en sväng.

Jätteroligt! Delkurs 2 startar i mitten av april - och vi längtar redan! Nu ska vi fokusera på att minska ner behovet av att ha med godis att belöna med runt banan, så att vi till slut kan köra banor med rösten och ha godiset väntande utanför.

Idag bjöd de förändrade snöförhållandena på en icke planerad möjlighet för oss när vi skogsrastade efter jobbet. Snötäcket var nu så packat att Nappe kunde springa utan att sjunka ner så mycket, så vi tog chansen att pröva ett litet uppletande.

Vi hade redan en kampleksak igång sedan början på promenaden och det var den vi lade ut. Vi vallade inte en hel sökkorridor utan bara den yttre delen av den och skickade honom utan tjänstetecken.

Medan husse vallade och lade ut leksaken så satt Nappe så stilla och fint. Jag höll ett par försiktiga fingrar runt halsbandet för att undvika tjuvstart men det vara precis på slutet när husse kom tillbaka som jag behlvde hålla emot - och det bara lite, lite.

På kommande sprang han sedan fint ut i rutan, med god fart och lugnt arbetande. Han gjorde plötsligt ett jätteskutt fram till föremålet och kom sen sedan som en kanon mot oss - MED kamprullen. Han kom in, satte sig, släppte visserligen rullen två gånger, men tog upp den igen och kunde till slut också avlämna den på kommande.

Vi blev förstås jätteglada och körde sedan en gång till utan synretning genom att lägga ut kamprullen igen när vi belönings-kampade efter det första sökslaget. Lika bra resultat, om inte bättre, eftersom han nu höll i rullen hela momentet.

Längre upp i skogen körde vi också en kort budföring med två löpor om knapt 20 m och idag gick det som det skulle. (Senast ville han ju inte springa tillbaka till utgångsföraren.) Han väljer visserligen olika ingångar på de båda sträckorna, men han ska få välja själv vilken variant han trivs bäst med, så vi lägger ingen kraft på at styra det i någon riktning ännu. (Vid ingångarna med föremål under uppletande så kommer han in runt om föraren varje gång, men vid budföring gör en han snabb vänstersväng på mottagarens vänstersida. Lite festligt att han gör olika på sträckorna...)

Idag har vi kört lite rallylydnad, både inne och utomhus i olika pass samt gått på skogspromenad.

På inneträningen lärde vi oss tre nya svängar: på stället höger, på stället vänster samt hund runt vänster vid sidan av föraren. Detta prövade vi sedan på utomhus när vi körde banträning på en parkering utanför huset.

Det märks på Nappe att han är lätt att trigga igång och tar man fram kameran så släpper han alltför ofta allt för att komma så långt in i objektivet som möligt. Det gör att en del bilder blir lite speciella...

På banträningen utomhus märktes det också att han var lättstörd. Bilar kom och åkte, människor kom och gick med och utan hund, och allt det behövde han ha lite kol på idag när vi körde. Resultatet är ändå ok. Vi behöver ju köra banor för att både lära oss läsa skyltar och anpassa avstånden till dem. Detta kombinerar vi med att köra fokusträning för Nappe.

På skogspromenaden prövade vi att köra ett par budföringar men han var inte intresserad av att komma till matte, mer än för att runda henna och springa till husse som tydligen hade den bästa leksaken för dagen:en orange dummy. Vanligt godis förslog inte som stöd, men det beror kanske på att vi kör rätt många pass varje vecka och belöningen behöver varieras. Han har dock ett fint näravstånd när vi går i skogen, så det känns bra. Han har börjat trotsa lite på inkallningarna nu, men det hör väl till åldern och hormonperioden. Vi ska ha med korv nästa gång så får vi se om det går bättre.

Så var det näst sista träffen på rallylydnadskursen. Vi gick först igenom de skyltar vi ännu ej tagit upp. Det var bl a "Tysk-väningen", där föraren svänger helt om vänster medan hundensvänger höger runt föraren, och "hund sitt framför - 1+2+3 steg bakåt". Dessa skyltar hade vi redan tränat på hemma, så de var inga nyheter för oss. Vi fokuserade istället på att kunna köra moment i närheten av de andra hundarna och ändå kunna hålla fokus.

Vi körde bara hårda godisar som belöning idag, vilket hade till följd att Nappe ofta satte i halsen. och började hosta.  De här specialpulorna har dock varit väldigt bra trots detta. Kursledaren Sussanne gav oss tipset om dem när vi fick "låna" av henne när vår korv tog slut förra kursträffen, så vi ska blanda upp sådanamed korvslantar i fortsättningen.

som avslutning fick vi köra en bana med tolv skyltar och det gick jättebra. Tidigare gånger har vi väntat till sist med Nappe, men nu körde vi först, eftersom han var lite orolig och rastlös. Han klarade att hålla fokus riktigt bra och satt kvar fint då man skulle gå runt honom, vilket har varit lite svårt förut. Jag behövde inte locka med godis utan kunde ha en bit i munnen eller ta direkt från påsen och ge honom. det räckte. De fåtal gånger han tittade bort från mig, kunde jag med röst och lite förändrat rörelsemönster snabbt få in honom i fokus igen.

Särskilt nöjda är vi idag med att Nappe börjat lägga sig pladask så att hela magen kommer i golvet samtidigt och han fortsätter att både sätta sig och lägga sig rakt.

Vi prövade faktiskt en stunds klickeraktivering idag och använde en fotboll med ludd som en tennisboll som tillbehör.

Helt utan att veta hur man egentligen ska göra, körde vi lite spontant. Nappe fick beröm, klicker-klick och godis, när man puffade på bollen och jag tycker att det verkade som han hade roligt. Jag hade ialla fall det.