På måndagseftermiddagen gick vi på promenad - det är ju lov...

Under promenaden körde vi flera av övningarna från inkallningskursen och de funkar så bra - till och med för att undvika hästskit! Kalas!

Vi hade också lagt ut ett spår som Nappe fick gå direkt efter promenaden. Ca 150 m, spetsiga vinklar, ca 10 cm djup snö, någon motvind och någon grad kallt. Vi körde idag i 5 meters lina och Nappe markerade alla föremålen jättebra. Han plockade visserligen upp två och markerade en passivt med liggande, men vad gör det när man inte kör IPO. Fin hastighet genom hela, förutom två galoppsprång efter ett föremål. Mycket fin fokus i spårkärna!

På söndagen tränade vi kursdeltagare utan instruktörer. Vi kom lite före många andra, så vi körde en kvart med fritt följ, fjärrdirigering och inkallning innan fikat.

Efter fikat blev det linförighet som blev för rörig för Nappe (han var väldigt trött efter släktträffen kvällen före). Sedan körde vi motivationsinkallningar, rutan, fjärrdirigering och inkallning med ställande. Att använda avståndsbelöning funkar alldeles utmärkt! När det gäller rutan så kör vi med target för att få upp säkerheten men han står väldigt still alldeles på egen hand och han vänder även upp själv.

Inkallningsträningen hos Anna på Canis i Sörmland gick bra. Idag var också husse med och vi kunde gå vidare med bra och positiva övningar, med eller utan klicker. det är perfekt att få så många bra övningar att träna på INNAN man fått ett inkallningsproblem - och de går så bra att använda och träna på till vardags.

Bäst var nog att Nappe på flera övningar visar ett gott kampintresse och att han har ett så gott huvud för vad en övning går ut på. Inte ens den svåra övningen där man lockar hunden med att kasta en boll framför hunden blev besvärlig! Avståndsbelöningen funkade som vanligt! Jättekul!

Kvällens träning blev kort pga att det var så kallt, Vi körde ändå utomhus eftersom fokus låg på framförgående. Ikväll körde vi tvärs över planen utan synliga riktningspinnar/koner och Nappe fattar momentet så snabbt att han gärna tjuvstartar innan han fått kommande.

Lite fritt följ och andra moment hann vi också med innan Nappe och Enzo fick leka lite innan vi slutade.

Idag körde vi en tinnes promenad och ett litet spår innan vi hämtade mormor och morfar på Bromma.

Ca 150 m, 90-graders vinklar, 3 föremål, sol på snö och ca 8 grader kallt. Många förledningsspår. Ett bra genomfört spår med fina markeringar.

Idag tränade vi fritt följ, rutan och påbörjade inkallning med ställande.

Det fria följet gick bitvis väldigt bra, men ena instruktören hade med sig ett barn som lekte i snödrivorna på planen och Nappe sprang dit flera gånger under sitt fria följ. Där får vi för arbetet med att öka hans figurantintresse! Han stack dock aldrig till någon annan, vare sig människa eller hund på eller utanför planen. TRots att han vå så mycket lös... Positionen var annars bra och han hade fint fokus med blicken mot husse långa stunder. Han kollar dock upp på saker som händer runt omkring honom. Riktigt bra blev det omgång två efter en kort stunds vila. Typiskt aussie, vad vi hört...

Rutan gick sådär inledningsvis. Först gången in kollade han upp två av konerna, men det var en helt annan sort än vad han är van vid - och rutan var större än vanligt. Vi körde på ganska kort avstånd för att undvika lockelsen av det lekande barnet. Efter två skick utan target i rutan lade vi in den och då blev Nappe helt säker på vad han skulle göra. Han vänder upp mot föraren själv,stannar fint på kommande och står kvar i position. Belöning både inne i rutan och genom avståndsburken. Nästa träning ska vi öka avståndet men ha kvar targeten. Vi måste också tänka på att träna med andras koner och helt annat konmaterial än det vanliga. Ska också använda rutlinjer när tjälen gått ur jorden.

Det var svårt att hitta ett lagomläge för inkallningsövningarna, för Nappe stannande inte. Husse var visserligen diffus i sina anvisningar och gav inte röt- och hankommande samtidigt eller ens båda två vissa gånger. det störde det en del. Resultatet var att Nappe gick upp emot tre kroppslängder innan han stannande. Här ska vi köra från stående nos mot nos istället, för att få mer precist ställande innan vi går vidare.

På platsliggningen körde vi med kopplet på pga av barnet rörde sig runt omkring och Nappe försökte hålla koll på henne hela tiden. Avståndsbelöning bakom funkade utmärkt. Nappe låg still med kroppen hela tiden. Lapade lite lite snö och titta sig omkring några gånger, men ingen tendens att resa sig alls.

Lördagsträningen inledde utomhus med lite positionsträning och fritt följ. Vi kör med avståndsbelöning och träningskorgen framme, vilket gör att han ibland drar iväg för att hämta ett mjukdjur. Idag stal han också belöningsburken en gång, men locket höll faktiskt så utdelningen blev mager för hans del. Vi märkte idag att Nappe regerar på kommenderaingsord så nu verkar det vara dags att lägga in träning under "störning" av icke gällande kommendering.

När Sara och Maja kommit, körde vi några inkallningar, läggande och ställande under gång samt några korta ligganden.

Inomhus körde vi sedan några rutor och passivitet. Maja är ju så gammal att hon inte är så lekintresserad och tyckte nog mest att Nappe var lite jobbig. Han accepterade detta väldigt bra och lade sig faktiskt och nästan sov en stund...

Sammanfattningsvis en kort men intensiv träning där vi blir allt bättre på att tolka Nappes träningsbus - och han blir allt bättre på att hålla fokus. Avståndsbelöningen är guld värd och den ska vi fortsätta bygga på.

På fredagen körde vi spontant ett kort spår ute på Ekerö. Det var ca 10 cm djup snö, -12 grader kallt, rejält med viltspår runt omkring och korsvis över spåret samt människor på hundpromenad på stigen bredvid.

Trots att det kom en hund bakifrån tog Nappe så snabbt upp spåret att husse inte hann med riktigt med kameran. Sedan spårade han mycket bra i spårkärnan, han hade något hög fart men markerade föremålen alldeles utmärkt. Passiv markering på de två första, som var hårda och helt nya för honom, och apportering på det sista, som var mjukt och mer välkänt. Trots alla viltspår klarade Nappe att hålla fokus i rätt spår. Han har nog aldrig hållt spårkärnan så väl någon gång. 3 ggr gick han ut så långt som i koppellängd i fel spår, men då räckte det med att stanna så gick han tillbaka till det rätta. Andra gånger duttade han bara med nosen i dem. Det är en stor fördel att träna spår i snö. Man ser vad hunden avviker för...

Det blev ändå en kort filmsnutt från inledningen av spårets första ben.