Idag körde vi ett spårpass med Gillis och Emma. Vi hade fokus på spetsiga vinklar och att plocka upp föremålen. Vi körde med näring i vinkelspetsarna och på några  platser i spåret och det gav utdelning. Farten var betydligt lägre, vinklarna togs bättre. Det gick riktigt bra och även husse blev inspirerad av att spåra idag! Han skällde dock en del i bilen när Emma kom och medan Gillis var på väg ut till sitt spår. Detta gör han inte normal, så vi hoppas att det är kopplat till att han har så starka band till just dem. Han gör ju inte så på brukshundklubben t ex när andra hunder går förbi eller hoppar ur sina bilar.

Sedan körde vi ett fulllångt bud, med riktigt god fart och fin förighet på fram - resp återväg, trots att husse stod som störning intill.

Nu laddar vi inför en intensiv träningsvecka med flera kursträffar, men vi har ju haft "träningslägret" under påsklovet att värma upp på.

Idag har vi varit på nosaktiveringsträff på vår allmänlydnadskurs på Järfälla BK. Vi inledde med lite teori samt inlämning av träningsbehov och -önskemål.

Vi ville gärna få ett spår lagt åt oss men också få möjlighet att träna markeringsteknik, apportering av förmål i spåret, som vi introducerade igår.

Vi "beställde" ett spår med spetsiga vinklar, fyra föremål och korvbiltar längst ut i vinklarna. Sedan kunde vi lägga upp fyra egna korta träningsspår, som ändå hängde ihop så pass att Nappe tog dem utan att behöva kopplas ur selen emellan. Vi valde att lägga dem på äng med vinden in från olika håll, så att de olika benen fick medvind, sidvind, sidvind resp motvind.

Det första föremålet gick Nappe över, så där fick jag stanna och komendera honom "apport", men alla de andra tog han självmant och vände upp med mot mig. Kalasroligt, efter bara en enda träning tidigare! Första benet, i medvind, gick han dessutom som en dröm, mitt i spårkärnan!

Sedan tog vi chansen och tränade lite bastjänst intill en väg där de andra passerade för sina spår. Då passade vi också på att fika och äta nybakta smörgåsbullar med god fyllning. Gott för oss alla tre!

När de andra hundarna fått gå sina spår gick vi vårt tillämpade spår, med både spårläggaren och alla andra kursdeltagare med under färden. Nappe reagerar ju lätt på ljud och rörelser, men vi tyckte att det var en bra träning. Vi fick MYCKET beröm för rutinerna inför och lugnet i påsläppet - "trots" att vi har en hund som är så aktiv. Jätteroligt!

Generellt spårade Nappe lugnt och bra, och han hade nosen mycket mer nere i backen än vanligt. Han slarvade inte så uppenbart med den i högläge, men de spetsiga vinklarna blev lite svåra. Det är ju inte så konstigt eftersom det är första gången vi kör det ordentligt, och nu dessutom hade störning med oss i spåret. Nu blev det ju också tillämpat, eftersom vi inte själva visste exakt hur spårtet gick, även om vi hade snitslar i varje vinkelsptes. Apporterna tog han upp fint, så den delen är vi jättenöjda med!

Vi har fått flera trevliga idéer på hur vi ska gå vidare nu, med många spetsiga vinklar som vi inledningsvis kör näring i spetsarna på för ökad motivation och med tydlig snitsling så att föraren kan justera själva spårningen.

För oss gav träningen mycket - både bra indikationer på att vi är på rätt väg men också bra tips på vidare träning. Att få möjlighet att individualisera så som vi fått på nosaktiveringsträffarna både på denna kurs och unghundskursen i höstas, visar på en flexibilitet hos kursledarna som vi vi uppskattar mycket!

Idag har vi bara kört en liten kort träning, som förberedelse inför imorgon då vi ska ha nosaktivering på allmänlydnadskursen.

Eftersom Nappe redan från början när vi markeringsövningar körde passiva markeringar, läggande, trodde vi ett tag att det skulle vara "hans grej", men ute i tillämpade spår har det aldrig fungerat riktigt bra. När vi nu har fått till apporteringen och det var dags att starta upp spårträningen på nytt efter uppehållet med skarsnö, kände vi för att se om det gick att få till ett gripande av föremål även i spår.  När vi kör minisök har han redan gått över på apportering av de föremålen, så idag körde vi en förberedande övning inför spåren vi vill köra imorgon.

Vi lade tre korta, ca 25 m långa, spår på grusplan och lade en träapport i slutet av vart och ett av dem. Medan de fick ligga till sig körde vi initiering av apportering med träbit av samma typ och sedan körde vi spåren. I första spåret fick jag säga "apport" för att han skulle plocka upp, men det kom självmant i de andra.

Vi berömde med korv och inbjöd till kamplek efter varje spår, och han verkade kunna koppla om bra, trots att vi behöll selen på och bara kopplade om till halsband efter varje arbete.

Som avslut körde vi ett spår på gick tvärs över planen och alltså korsade de andra spåren. Döm om vår förvåning då Nappe stannade och mrakerade ett föremål halvvägs in på spåret, ett föremål som vi inte hade lagt ut! Det var en lite korrosionsskdadad enkrona, men som tydligen ändå hade sådan vittring att han vände upp mot den helt tydligt från en bits avstånd. Sedan tog han även det spårets träföremål och lämnade av det korrekt, så vi är jättenöjda med dagens lilla insats. Det ska bli spännande att se hur det går i morgon.

Idag körde vi ett pass på brukshundklubben igen. Upplägget var som senast, lite lydnad, lite hopp, apportering, inkallning och budföring.

Vi var där helt själva idag och Nappe kunde röra sig runt oss mellan momenten utan att sticka iväg. En enda gång visade han intresse för passerande på vägen, men det gick snabbt att bryta.

'  

Lydnaden gick väldigt bra när vi jobbar uppmuntrande à la rallylydnad, men är inte lika roligt vid tyst "tävlingslydnad". Då kollar han sig gärna runt omkring och tappar lite i närhet till föraren. Vi får jobba på att succesivt även träna på att köra flera moment i följd utan att berömma och jobba för kontakten kontinuerligt.

Hoppen körde vi över egna bommar med koner och på låg höjd. Vi körde både med att vi rörde oss parallellt med honom och stod som mottagare, som för lydnadsklass 1.

Apporteringen körde vi både med plast- och metallapport idag. Både fasthållningsövningar och korta hämtanden. Det gick alldeles utmärkt. Den enda vi kan fila på där att se till att han kommer ända fram till korrekt utgångsposition inför avlämnandet. Ibland sätter han sig nu 20 cm för långt bak. Annars kommer han runt väldigt fint och när han hämtar, gör han vändningen först och plockar upp apportern på väg tillbaka. Detta har han kommit på alldeles själv, och det är vi jättenöjda med eftersom det ger så fint flyt i momentet.

Roligt idag var att både kampen och jakten fungerade som belösningsmetoder. Tidigare har Nappe inte varit så förtjust i att jaga efter leksak, ens om man haft en likadan att byta med - och framför alllt har han inte förut kommit tillbaka med saken. Detta gick dock alldeles utmärkt idag. Kanon! Nu börjar belönings"fyrklövern" bli komplett. Han ska bara bli lite mer glad i klapp och kel under träning, så är vi där.

Budföringen försökte vi köra utan att börja i utgångsställning tillsammans med mottagaren idag, men det gick inte så bra. Han skuttade runt efter skicket och ville inte gå hela sträckan seriöst. När vi gjort om, från början, gick det dock bra så det är en lärdom att ta med sig framöver.

Som extra krydda idag, snodde han åt sig kamerafodralet när husse skulle filma oss och sprang sedan runt och lekte med det en stund. Han ville inte byta mot godis, men en kommendering "apport" gjorde susen. Visst är det kul när kommandon funkar bättre än inbjudan till godis och lek!

Idag var vi hos veterinären för vaccination. Vi ville utnyttja besöket för så mycket miljöträning som möjligt, så vi bokade även tid för hälsokontroll. Vi hade tur som fick vänta rejält innan det blev vår tur, så Nappe hann verkligen gå ner i varv - även om han tog del i allt som hände runt omkring. Huvuddelen av tiden låg han ner och bara spanande.

I receptionen blev han snabbt tjejernas favorit eftersom "han är sååååå söööööt". Föga förvånande, tycker vi, som återigen fick erkänna att "visst är han lite halvsöt alltid"...

När veterinären till slut kom så luktade han väldigt spännande - han var mitt i en valpbesiktning - så det tog en god stund för Nappe att nosa av honom ordentligt. Vi har aldrig sett ett sådant små-smaskande vid avnosning tidigare. Inte ens när han hittat tikdoft.

När veterinären sedan böjde sig ner mot Nappes huvud för att börja undersökningen, blev Nappe så rädd att han sprang in under besöksstolarna, så vi fick jobba en del för att få tillbaka honom igen. Han var väl inte frivillg direkt, men han ställde i alla fall upp. Vid tandvisningen blev det så jobbigt att han började morra, men matte fick öppna munnen och visa ända längst in bland de bakersta tänderna, så det gick mycket bättre än när vi var där för första sprutan. Hanteringsträningen har alltså gett resultat.

Veterinären sa att han både såg ut, lät och kändes alldeles utmärkt överallt. Lagom tjock, inga blåsljud på hjärtat (som matte alltid fick höra att hon hade när hon var liten) och ingen tandsten mm, så allt blev noterat som "utan anmärkning".

Idag körde vi en timmes egen träning på brukdshundklubben. Vi inledde med lite rallylydnad och kontaktträning och Nappe var verkligen på hugget. VI hade med oss egna koner och ett litet hopphinder. Sedan körde vi hopp över hinder och apportering enligt lydnadsklass 1, fast vi körde även ett par "hålla fast"-moment med metallapport.

Nappe släppte bara fokus en gång och det var när en familj med tre barn försökte cykla förbi på vägen längs planen. Han sprang halvvägs ditåt men kunde kallas tillbaka. Jätteskönt att kunna våga ha honom helt lös under träning, trots att det inte finns något fast staket runt apelllplan. Vi vill ju gärna kunna börja träna honom i störd miljö och då tycker vi att klubben är ett bra alternativ av flera skäl. För framtida träningar finns det också ett löst staket att sätta upp som klubben köpt in till agilityutrustningen, så det skulle man kunna använda framöver om något svårt ska tränas och vi inte är själva där på plats, som vi varit ett par gånger nu under påsklovet.

Avslutningsvis blev det inkallning och en komplett budföring, även om vi inte ställde krav på strikt linförighet vid sidan på väg fram till sändningspunkten. Efteråt gick vi en knapp halvtimme i skogen, med släpande lång lina, eftersom klubbstugan ligger i kanten på ett naturresrvat.

Försökte i förmiddags att köra ett drygt en-timmes gammalt spår på ängen hemmavid. Efter ett näst intill direktpåsläpp gick Nappe växelvis med nosen nere i kärnan, hög nos utan att spåra och allt däremellan. Vår analys är att trots spårets ålder upplevde han det som så lätt att han började slarva och lyfte nosen. Terrängen är ju svår eftersom det finns många störande moment, så som bilar och tåg ganska nära samt gångstigarna där folk går kontinuerligt, men han har ju klarat det förr.

I kväll prövade vi med ett spår med lite kortare liggetid, ca 30 min. Vi kom på en stig vinkelrätt emot spåret och vi kopplade om till icke-stryp i god tid och struntade helt i sele och lina. Nu tog han upp spåret mycket bättre och följde det utan större problem. Det blåste kraftigt mot spårriktningen så det kan ha påverkat att han inte gick exakt i kärnan, men det var inga stora sidoakvikelser eller höga noslyft.

Vi får fundera på hur vi ska gå vidare, om det är lättare eller svårare spår som behövs nu för att han ska kunna hålla spårkärnan.

Idag har vi haft en mysig hemmadag och pysslat med lite av varje. Vi började med långpromenad med fokusträning i expanderlina och midjebälte, med många både hund- och människomöten. Därefter vidtog insmörjning av tassar och kloklippning, som vi alltid försöka ha när det är lördag.

Pälsvården börjar ge resultat, se bilden. Det blir den stor tuss varje dag nu när det börjar bli lite varmare.

Vi har också varit ute och gått i skogen då vi körde kontaktträning, inkallning och budföring. Vi körde bl a 2 st på ca 50 m däre han inte kunde se mottagaren. Han är lite het, så det blir lätt tjuvstart, men vi ser det som ett "bra" fel när vi prioriterat att ha honom lös istället för kopplad.